Vintersorg - Pa Landet

Här i vårens och naturen sköte
Dit jag flytt från stadens kvalm och tvång
Här jag stämt med dig, min lyra, möte
Här du åter klinga må, min sång!
Flora blomsterprydda spiran sträcker
Över bladlös skog och naken mark
Strax, vad liv hon med sin trollstav väcker
Vad förvandling i den vida park

Sippor mysa på den mattan gröna
Där nyss drivan fällt sin sista tår
Trädens kronor, svällande och sköna
Slå för vårvind ut sitt fagra hår Blåögd källa ner i dalen leker
Mellan blomstren i sin högtidsdräkt
Böljan solbeglänsta stranden smeker
Rörd av västanvindens ljumma fläkt

Och med nyväckt kärlek på sin tunga
Hör jag sångfågeln, fri och nöjd
Än från toppens späda kvistar sjunga
Än sig svinga upp i himmelshöjd
I er famn, som mig nyss öppnat blivit
Jag och stämma vill mitt hjärtas lov
För det sköna som naturen givit
Bli en bard vid hennes rika hov!