Gamla svarta pärmar tar mig tillbaks
och jag skäms för
ord som feber, nattvard, ord som jag
inte kan förstå
men kan känna
Ord är ord men inget mer
växer upp där bredvid dig
men rör inte hjärtat
det stannar vid sjutton
lika maktlös nu som då
känslor kommer utan soråk
och det du vill säga
går aldrig att säga
Fjorton år du tror att du ska dö
och det ska du
du vet allt om kärlek, ensamhet
väntar i dig
tills det händer